Gud verkar

Jag har i kväll läst om två mer eller mindre kända svenskar, som gått från att vara icke-troende, till att tro på Jesus.

Den ene är Sebastian Stakset, bättre känd som Sebbe Staxx, som tidigare var frontfigur för rapbandet Kartellen. Det bandet gjorde sig kända med mycket brutala texter, och de spred hat. Bland annat mot Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson, som de rappade om hur de ville ta livet av (som jag har förstått saken). Efter att Sebastian Stakset blev kristen, så har han hoppat av bandet, och sagt att han har slutat hata. Det, kära läsare, är ett mirakel, utfört av vår Herre, Jesus Kristus.

Den andra är Sonja Abrahamsson, för yngre svenskar känd för att hon driver bloggen "hejsonja". Hon blev frälst förra året, och för några dagar sedan skrev hon om hur hennes tro fått henne att ändra åsikt radikalt i abortfrågan. Läs gärna hennes inlägg här. Hon berättar i en intervju i svenska Dagen om hur hon blev kristen.

Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Men även i Sverige verkar Gud, och tack käre Jesus för det.

Påvegate

Vi kan kanske tala om en slags "påvegate" i Sverige, i samband med den romersk-katolske biskop Franciskus' av Rom (bättre känd som "påven") besök i Sverige. Först omfamnades han av svenska medier och politiker, som i honom trott sig finna en vänsteraktivist. Och i en del frågor så är han ganska vänster.

Men då han tillfrågades om kvinnopräster, svarade han att det inte är aktuellt i Romersk-katolska kyrkan. Därigenom var smekmånaden över, och svenska medier talade om vilken hemsk reaktionär han är.

Det är ju lite lustigt, det här. Vad hade de förväntat sig? Påven har aldrig givit några signaler om att vilja tillåta kvinnopräster, vad jag vet.

Om någon undrar, så är jag inte romersk katolik. Jag ser på mig som en evangelikal kristen, som gillar den anglikanska kyrkogemenskapen mycket. Formellt sett är jag lutheran. Jag har inte riktigt bestämt mig i kvinnoprästfrågan - men jag finner det helt naturligt att påven följer Romersk-katolska kyrkans tradition i frågan, och den traditionella tolkningen av Pauli ord.

 Svenska Dagen

Hur blir man frälst?

Låt oss ta det viktigaste först. Hur blir man frälst?

Om ordet är nytt för dig, så betyder frälst "räddad". Räddad från döden till livet, räddad från helvete till himmel. Hur blir man det?

Genom att tro på Jesus Kristus. Genom att tro och bli döpt. Det står klart och tydligt i Romarbrevet 10:9: "Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad."

Det är det här som är det unika med att tro på Jesus Kristus som frälsare. Jag kan inte göra någonting för min egen frälsning. Jesus tog alla mina felsteg, alla mina synder, på korset, åt mig. Varför? För att Gud älskar mig. På precis samma vis tog Jesus också alla dina synder på korset - för Gud älskar också dig.

Att ta emot Jesus som Herre och frälsare är livets viktigaste beslut. Det var mitt livs viktigaste beslut.

I min svaghet, finns Herrens styrka

När jag är svag, så är Herren stark. Jag förmår ingenting utan Guds hjälp och kraft. Och jag har sett vilka missförstånd och vilken okunskap som finns i Norge och Sverige, kanske i hela Västerlandet, om kristen tro. Denna okunskap behöver rådas bot på.

Kan jag göra det? Nej. Det kan jag inte. Men Gud kan, och Gud använder vem Han vill. Jag tror att ett av mina kall är apologetens - det vill säga att förklara och försvara den kristna tron.

Detta säger jag utan att vara färdigutbildad teolog. Jag tror att Gud kan använda också mig, och går i tro. Och rubriken? Jag vet, kanske bättre än många, vad mänsklig svaghet vill säga, och jag har många gånger fått uppleva hur styrkan kommer från Herren. Från Jesus Kristus.

Det var första bloggposten.